Jakt som är till för att skydda

Om gässen har förstört säden på åkern, om vargen har tagit renarna eller om råttorna har skadat byggnaden. Det här är exempel på tillfällen då man kan tillåta skyddsjakt, en jakt som är till för att just förhindra skador på boskap och mark. Den är ett undantag från fridlysningen av vilda däggdjur och fåglar. Varje ansökan om skyddsjakt granskas av Länsstyrelsen eller Naturvårdsverket, som i sin tur kan bevilja eller avslå beroende på om skälen är tillräckliga.

Har du som jakträttsinnehavare i Gislaved problem med skadedjur på fastigheten? Då kan du kontakta Gislaveds Fastighetstjänst, din kommunala skyddsjägare som bedriver skyddsjakt i Gislaved: https://gisfast.se.

En sista utväg

När Länsstyrelsen eller Naturvårdsverket ska avgöra om skyddsjakt ska tillåtas måste de först och främst se till att två omständigheter är uppfyllda. Till att börja med är det viktigt att skyddsjakten ses som ett sista alternativ efter att andra rimliga möjligheter har undersökts. Det kan vara att man har testat förebyggande åtgärder för att avskräcka rovdjuren, till exempel stängsel. Skyddsjakten får inte heller utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden och bevarandet av artens fortlevnad. Om skyddsjakten däremot inte hindrar arten på lång sikt är det möjligt att den ändå tillåts.

Befogade anledningar

Du som ansöker om skyddsjakt måste ha specifika skäl. Ett giltigt skäl är att man vill förhindra skador på främst skörd, kreatur, skog, fiske eller vatten. Mindre skador orsakade av vilt måste man dock vara beredd på som markägare. Andra skäl för ansökan är att djuren utgör hot mot hälsa och säkerhet, eller att flygsäkerheten äventyras. Sist men inte minst kan skälet vara att skydda flora och fauna och naturen runtomkring. I enstaka fall kan skyddsjakt även vara en åtgärd för att skydda tamdjur mot rovdjursangrepp. Oavsett är det viktigt att skyddsjakten går rätt till, jakt ska inte vara för jaktens skull.